Psykopatens "bearbetning" av en individ del 4. Förtroende och psykologi.

När en individ har ett annat syfte, en annan avsikt med det individen säger och gör skapas ett stort problem.

Du utgår från det individen säger eller gör och "läser in" det du vill att individen säger och gör.

Förtroende skapas genom omtänksamhet, ärlighet och att det man står för är det man säger och gör och det man säger att man gör är det man gör. Det är nämnda faktorer som inger förtroende enligt min mening. Ingen av dessa faktorer finns närvarande hos den "normaliserade" psykopaten eller för de individer som befinner sig långt in i den egoistiska cirkeln.

Att den "normaliserade" psykopaten skulle vara en mästare att skapa förtroende är helt enkelt en deflation av vad förtroende egentligen är. Jag är naturligtvis medveten om att den "normaliserade" psykopaten uppfattas på detta sätt inledningsvis, men det är ju helt enkelt ett märkligt synsätt. Det är dock en bra beskrivning hur den "normaliserade" psykopaten arbetar sig fram, "bearbetningen" av en individ påbörjas alltid på detta sätt.

I denna fas av "bearbetningen" finns naturligtvis ingen möjlighet att misstänka att individen man har framför sig skulle kunna vara en "normaliserad" psykopat. Om varje möte med en annan människa skulle ta sin utgångspunkt i denna typ av tvivel finns en uppenbar risk för en känslomässig avskärmning och misstroende mot alla människor. Naturligtvis är det här många drabbade som fått insikt hamnar till en början, vilket inte heller är så märkligt eftersom detta blir den naturliga följden av den "normaliserade" psykopatens psykiska misshandel (se tidigare inlägg som behandlar detta).

För en person som inte fått insikt att dessa människor existerar och som utgår från att tydliga "skitstövlar" är de man ska se upp med kommer naturligtvis inte att märka någonting alls i denna fas. De tydliga "skitstövlarna" är ärliga vad gäller sin karaktär. De står för sin personlighetskaraktär, vilket naturligtvis inte gäller för den "normaliserade" psykopaten.

För en person som inte fått insikt att dessa människor existerar, men av "samhället" blivit misstänksamma generellt förstår inte heller någonting i denna fas eftersom "misstänksamheten" inte inriktar sig på de aspekter som utgör problemet. De är misstänksamma men inte uppmärksamma.

För en person som blivit drabbad av en "normaliserad" psykopat är det naturligt att uppmärksamheten ökar mot "nya" människor, eller snarare att uppmärksamheten ökar generellt. Eftersom misstänksamhet ger en negativ känsla hos dig själv och ett känslomässigt avskärmande, byt ut ordet misstänksamheten mot ordet uppmärksamhet. Det är bra att vara uppmärksam, dåligt att vara misstänksam. Här kommer säkert den "normala" invändningen "lättare sagt än gjort" och frågan "hur ska det gå till?". Innebörden av orden uppmärksam/misstänksam ligger närmare än vad ni tror, tro mig. Det enda som skiljer är att i det ena fallet ligger det en positiv känsla i grunden och i det andra fallet ligger det en negativ känsla i grunden. Vilket psykologiskt skitsnack!, inte sant - bra då har du kommit en bit på väg. Det är psykologiskt skitsnack av denna typ som behövs.

Medge att det låter för lätt: Tänk om det skulle vara så lätt? Du går ut och är medveten om hur du "känner", hur du mår, och identifierar om du är misstänksam eller uppmärksam! Du behöver inte göra någonting åt det. En bra början.

Ta hand om er,

Manoredo