Psykopatens "bearbetning" av en individ del 7. Betydelsen av uppmärksamhet.

Ingen misstänksamhet i första fasen, ingen misstänksamhet i andra fasen - endast uppmärksamhet. Det är uppmärksamhet som behövs - inte misstänksamhet.

Om människor lär sig att vara uppmärksamma kommer den "normaliserade" psykopaten att uppmärksammas.

Eftersom detta är den "normaliserade" psykopatens värsta fiende då det "onormala" kommer blir tydligt för omgivningen. Jag tror att detta förstås av de flesta. Jag tror att detta förstås av även de drabbade i efterhand, eftersom det är den förhöjda uppmärksamheten hos de drabbade som medfört att karaktärsstörningen har identifierats. För de drabbade gäller det naturligtvis inte att kritisera sig själv för att uppmärksamheten inte infann sig tidigare, utan fokusera på det positiva att du uppmärksammade karaktärsstörningen.

Hur kan en individ i centrum av den egoistiska cirkeln förhindra att uppmärksamheten inte infinner sig hos de denna utnyttjar? Jo, genom ständiga förändringar och oklarheter, genom att förhållnings- ramarna aldrig är klara och fasta till sin karaktär.

Ibland är det naturligtvis så att ramarna för "förhållningsregler" inte kan vara klara eftersom "förhållningsreglerna" successivt och ständigt förändras.

Men, I ett parförhållande, grupp, organisation eller företag kommer dock avsaknaden av ramar för "förhållningssätt" inom förhållandet, gruppen, organisationen eller företaget vara större än rimligt. Syftet, från den "normaliserade" psykopaten är att individen inte ska veta hur denne ska förhålla sig.

Låter detta för enkelt?

Om jag vänder på det - om du befinner dig i ett parförhållande, i en grupp, i en organisation eller i ett företag (på en arbetsplats) och du "känner" att du får tveksamma svar efter en diskussion med din partner eller med någon som "formellt" står över dig i hierarkin eller någon som du ska samarbeta med, "känns" detta "normalt" av den enkla anledningen att detta är "normalt".

Men, om du sällan eller aldrig får något svar angående det du anser tillhör väsentliga förhållningsramar för hur du ska och vill förhålla dig, eller inte får en förklaring, "känns" detta "onormalt". Det är här du måste inse hur viktigt det är för dig själv att få något sorts beslut, ställningstagande eller gehör från exempelvis chef, motpart i ett affärsförhållande eller en diskussion som leder till ett ställningstagande från din partner i ett förhållande.

I det första läget har du ingen anledning ens att höja uppmärksamheten. I det andra fallet kommer du "känna" att någonting är fel och du kommer börja bearbeta detta fel - i detta läge höj uppmärksamheten och fråga dig själv - vet jag hur jag ska förhålla mig. Om du inte vet hur du ska förhålla dig rikta uppmärksamheten på detta och därefter identifiera vad som gör att du inte vet hur du ska förhålla dig.

Ta hand om er,

Manoredo