måndag 26 oktober 2009

Etik- och moral kontra juridiken

Det kanske inte har undgått någon att jag har en viss uppfattning om vikten av att informera om de människor som befinner sig längst in i den egoistiska cirkeln - som den yttersta gränsen för "egoism". Förmodligen har de flesta som läst något av inläggen på bloggen också gjort sig en uppfattning av vad jag kan vara för en person som skriver under pseudonymen Manoredo. Kanske har ni rätt - kanske har ni fel.

När jurister skriver om etik- och moral använder de flesta följande argument:

- Av avtalet följer att agerandet hos X endast följer avtalet. Avtalet är upprättat och skrivet på detta sätt, de som skrivit på avtalet måste anses ha förstått avtalsvillkoren och avtalet är det som avtalsparterna har kommit överens om - Pacta sunt servanda (avtal ska hållas). Det följer av "sunt förnuft" att huvudregeln är att avtal ska hållas, hur skulle det se ut annars?

- Det som sker eller skett följer endast av gällande överenskommelser (se 3 § p.5. andra stycket, alternativt avtalsvillkor p. 35 tredje meningen i kombination med p.2). Vad syftet med överenskommelsen egentligen handlar om i stort är inte relevant eftersom överenskommelsen innehåller 3 § p.5 alternativt avtalsvillkor p. 35 och p. 2. Du kan fråga vilken jurist som helst, alla skulle komma till samma slutsats om vad som gäller, det är tydligt vad som gäller.

- Enligt folkrätten § den och den och punkterna den och den har i flera fall tolkats av den och den domstolen på följande sätt och det här "fallet" liknar det och det "fallet" men inte det "fallet"och eftersom det som skett ligger närmare de första "fallen" än det sista "fallet" borde domstolen (dvs de jurister som ska besluta) besluta på följande sätt. Varför borde domstolen besluta på följande sätt? Det följer av den och den § och den och den punkten. Nej, det gör det inte alls, det är handlingar som bedömts, dvs moraliska- och etiska frågor som bedömts av "staten" eller "stater" som "OK" eller "felaktiga".

Det här med etik- och moral är kort sagt något jurister håller på med hela tiden, men ändå inte, eftersom jurister håller på med juridik och inte etik- och moral frågor. Etik- och moral är något som etikforskare och filosofer kan ägna sig åt. I dagens samhälle är det naturligtvis politiker som tagit över det som filosofer ägnade sig åt tidigare i historien - att föra ut "värderingar" till medborgarna. För att det ska vara möjligt att veta om någonting är etiskt- och moraliskt "rätt" eller "fel" måste det finnas någonting som kan ställas upp som "normer", dvs det måste finnas regler för hur man ska förhålla sig - "förhållningsregler". Det innebär i praktiken att för att etiska- och moraliska frågor ska kunna bli intressanta måste etiska- och moraliska frågor kodifieras, dvs skrivas ned i form av gällande regler, annars är det bara ett subjektivt tyckande. Eftersom det finns så många olika uppfattningar om vilka etiska- och moraliska frågor som bör gälla är detta naturligtvis svårt att kodifiera.

Jag har full förståelse för detta synsätt eftersom jag är jurist. För en jurist i sin yrkesroll är det omöjligt att direkt reflektera över frågor om etik- och moral. Det har inte med saken att göra i ett "enskilt ärende". Det är rättsreglerna som styr. När frågor uppstår som har med etik- och moral att göra "gömmer sig" juristen bakom rättsreglerna och behöver inte behandla detta. En jurist i sin tur anser att icke-jurister är "flummiga" det finns ingen substans eftersom det inte finns några regler. Om någon tycker till om något som för denna verkar märkligt ur ett etiskt eller moraliskt perspektiv kommer svaret "Vilket stöd har du för den uppfattningen?", dvs var hittar du "normen" som gör att din uppfattning "känns" trovärdig".

Det saknas reflektion hos många människor idag - av naturliga skäl. Det är för lite diskussion kring etiska - och moraliska frågor! Dessa frågor har ingen given plats i samhället längre. Vem skulle tjäna på en sådan diskussion? Och vem skulle orka reflektera och diskutera detta? Detta ger ju ingenting konkret, eller hur?

Var finns de etiska- och moraliska frågorna?

I den nya juridikbloggen på juridikbloggen.wordpress.com har ett antal jurister identifierat ett stort problem som för jurister verkar angeläget. Det är naturligtvis angeläget.

Diskussionen kring att inte följa syftet med uppställda "förhållningsregler" borde vara än mer central. Det är syftet som är det primära. Problemet är att endast en del av detta problem hamnar i den juridiska domänen, en annan i den politiska domänen, en annan i den rent filosofiska domänen, en annan inom domänen för massmedia, en annan i den religiösa domänen och sist men inte minst hamnar den i var och ens domän. Det den nya juridikbloggen.wordpress.com har som syfte är att "låta juridiken tala till punkt", vilket framgår av det som står under rubriken "Om juridikbloggen". Jag hoppas innerligt att meningen "låta juridiken tala till punkt" betyder det jag hoppas att det betyder.

Manoredo