lördag 3 oktober 2009

Vad är det en jurist egentligen gör? Jo, problemlösning.

Oavsett vilken yrkesroll en jurist än har är det primära redskapet språket. Genom språket analyserar och löser juristen problem - juridiska problem. Allt handlar om problemlösning av något slag.

I Wikipedias generella beskrivning av en jurist står det:

"En jurist är utbildad för att kunna analysera och lösa juridiska problem, och på att tolka lagar och andra författningar, lagförarbeten, rättsavgöranden och avtal. En jurist kan tex arbeta i domstol, på advokat- eller juristbyrå, i kommunal eller statlig förvaltning, i intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri-/tjänsteföretag.

För de flesta jurister ingår i arbetet att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar, avtal och praktiska tillämpningar för att finna de rättsregler och den praxis som är tillämplig på det problem som ska lösas. Ofta presenterar juristen lösningen skriftligt och redovisar vad man kommit fram till vid en föredragning eller förhandling.

Att förhandla och företräda någon är ett viktigt inslag i juristers arbete ..."

Alla jurister företräder någon eller något!

Alla människor företräder någon eller något!

Den som företräder någon annan eller något annat kan alltid skjuta över ansvaret för det denne gör på de "förhållningsregler" som finns. De "förhållningsregler" som finns är ju för att veta hur man ska förhålla sig och så länge man håller sig till "förhållningsreglerna" gör man bara det som förväntas. Du är ju inte ansvarig för någonting så länge du följer de "förhållningsregler" som finns, eller hur?

Så länge du följer de "förhållningsregler" som finns har du agerat korrekt. Om du inte följer de "förhållningsregler" som finns har du agerat fel.

En jurist i ombudsrollen är specialist på att lösa ett problem för en klient. En jurist "löser" eller "försöker" lösa detta problem, utan att bli "känslomässigt" engagerad i problemet. För att på bästa kunna företräda klienten kan inte juristen bli "känslomässigt" engagerad i själva problemet denne ska lösa i sin yrkesroll.

En jurist kan naturligtvis "känslomässigt" förstå en klients situation och vad klienten känner. Denna "känslomässiga" aspekt går naturligtvis inte att tänka på när juristen sedan ska lösa själva problemet klienten har - det skulle inte ligga i klientens intresse!

Detta innebär att det problem som måste lösas måste lösas utan hänsyn till "känslomässiga aspekter"!

Klienten har i sin tur överlåtit hanterandet av att "lösa problemet" till ombudet. Det ombudet gör är att företräda klienten - inget annat. Det ombudet gör är att överlåta själva grunden för det denne gör på klienten. Det är ju klientens avsikt som avgör vad ombudet måste göra i sin yrkesroll. Alltså, ingen är direkt ansvarig.

Det som gör att det är en fördel att använda ett ombud för att lösa ett juridiskt problem är helt enkelt att du vid sidan av någon som förstår och kan tolka "förhållningsreglerna", får någon som löser ett juridiskt problem utan att blanda in "känslomässiga aspekter". Ombudet lär sig genom erfarenhet det juridiska spelet.

Psykopaten lever spelet. Psykopaten företräder sig själv i alla lägen. Psykopaten "löser problem" utan hänsyn till "känslomässiga aspekter". Psykopaten har inga direkta förhållningsregler förutom att denne av omgivningen skall uppfattas som "normal". Den "normaliserade" psykopaten får andra att tro att denne följer de "förhållningsregler" som existerar.

Manoredo