De tjugo frågeområdena i Hares psykopatichecklista/ normaliserande beteende

När vi nu går in på de specifika dragen hos psykopater hos de "normaliserade" psykopaterna är det naturligt att ha Hares psykopatichecklista i tankarna. Listan ser ut på följande sätt:

1. Talför/ytlig charmig

2. Förhöjd självuppfattning/grandios

3. Behov av spänning/blir lätt uttråkad

4. Patologisk lögnaktig

5. Bedräglig/manipulativ

6. Saknar ånger och skuldkänslor

7. Flackt, ytligt känsloliv

8. Kall/bristande empatisk förmåga

9. Parasiterande livsstil

10. Bristande självkontroll t. ex. lättväckt aggressivitet

11. Promiskuöst och egoistiskt sexualliv

13. Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder)

14. Impulsiv

15. Ansvarslöshet, t. ex. som förälder eller chef

16. Tar inte ansvar för sina handlingar

17. Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden

18. Ungdomsbrottlighet (före 15 års ålder)

19. Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning, begår t. ex. nya kriminella handlingar under permission

20. Kriminell mångsidighet, flera typer av lagbrott bland de följande 10: inbrott, rån, narkotikabrott, olaga frihetsberövande, mord/mordförsök, olaga vapeninnehav, sexualbrott, grov oaktsamhet, bedrägeri, rymning från frivårdsanstalt.

Som man kan utläsa av denna uppräkning är fokuseringen på tre olika områden; handlingar som utförts, vilka personlighetsdrag individen uppvisar och psykopatens "troliga" "själsliv". Den samlade bedömningen (i ett psykiatriskt perspektiv) av dessa ligger till grund för bedömningen om någon som är föremål för undersökning är att betraktas som inneha en antisocial personlighet, vara psykopat eller inte. Denna bedömning ligger därefter till grund för vad "rättsapparaten" och samhället ska göra med den individ som har varit föremål för bedömningen.

De tjugo frågeområdena skulle man kunna dela in i kategorierna;

1. Karaktärsdrag som någon i omgivningen kan identifiera.

2. Karaktärsdrag som inte direkt kan identifieras av någon i omgivningen (Psykopatens själsliv)

3. Handlingar som utförts av individen som är en följd av karaktärsstörningen (som beror på de samlade karaktärsdragen (utåtriktade beteenden)

Till den tredje kategorin hör punkterna 18 - 20 (som framförallt fokuserar på de kriminella psykopaterna. Det är dessa brottsliga handlingar som utgör anledningen till att de överhuvudtaget undersöks av "samhället"), (17), (12).

Till den andra kategorin hör punkterna 2, 3, 6, 7, 8, (9), (10), (11), (13), (14), (15), (16),

Till första kategorin hör punkterna 1, 4, 5, (9), (10), (11), (12), (13), (14), (15), (16), (17),

De med parentes skulle kunna falla inom båda kategorierna (1-2) respektive (1 och 3).

Som jag skrev i tidigare inlägg har jag ingen aning om hur dessa punkter bedöms och värderas inom psykiatrin och huruvida någon skall diagnosticeras som psykopat eller inte. Vid användning av listan tilldelas patienten 1 poäng för de egenskaper som överensstämmer väl med personligheten och 2 poäng för de som överensstämmer mycket väl. Summan av dessa poäng kan bli som mest 40. Gränsen för psykopati går vid ett sammanlagt poängtal på 30 eller mer.

Om vi helt sonika plockar bort punkterna 18-20 i Hares lista vad händer då?

Dessa individer blir inte föremål för en undersökning för det första. Om de skulle bli föremål för en undersökning skulle 6 poäng direkt gå bort från Hares lista, gränsen för psykopati går vid ett sammanlagt poängtal på 30 eller mer.

De flesta av punkterna i kategori 1 och 2 är "bara" subjektiva bedömningar från de som på något sätt anser sig varit i kontakt eller råkat ut för en viss individ.

Jag vill inte på något sätt kritisera Hares psykopatichecklista eller psykiatrin i allmänhet. Syftet är, enligt min uppfattning, att avgöra om en individ genom sitt systematiska utåtriktade brottsliga beteende utgör en uppenbar fara för medborgarna (samhället) samt att möjligheterna att rehabilitera en person med karaktärsstörningen ser annorlunda ut (uttryckt på ett milt sätt) . De brottsliga handlingarna har visat att individen som har karaktärsstörningen har misslyckats med att "normalisera" sitt beteende.

Karaktärsstörningen utgår från avsaknaden av ett känsloliv (eller flackt, ytligt känsloliv) och avsaknad av empati (kall/bristande empatisk förmåga). Det är detta som utgör grunden för karaktärsstörningen och som oundvikligen leder till följder för alla som befinner sig i denna individs omgivning.

För att skriva det på ett annat sätt och med utgångspunkt från Hares psykopatichecklista. Enligt min uppfattning ser det ut på följande sätt:

Punkt 7. och 8; Flackt, ytligt känsloliv och kall/bristande empatisk förmåga

leder till:

Punkt 6; Saknar ånger och skuldkänslor

leder till:

Punkterna: 4, 5, 10, 14; Patologiskt lögnaktig, bedräglig/manipulativ, bristande självkontroll t. ex. lättväckt aggressivitet, impulsiv

leder till:

Punkterna: 9, 11. 13. 15. 16; Parasiterande livsstil, Promiskuöst och egoistisk sexualliv, saknar realistiska, långsiktiga mål; agerar kortsiktigt och kan inte planera på lång sikt, ansvarslöshet, tex som förälder eller chef, tar inte ansvar för sina handlingar

leder till:

Punkterna: 18- 20 "De kriminella handlingarna", och 12, 17; Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder), Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden.

Vad gäller punkterna 1.-3. kommer jag ta upp dessa i senare inlägg mer ingående - eftersom samtliga dessa punkter enligt min uppfattning blir märkliga i sitt sammanhang när jag skriver om de "normaliserade" individerna som har karaktärsstörningen.

De som har karaktärsstörningen men som lyckats "normalisera" sitt beteende utåt har egentligen samma karaktärsstörning som de som inte lyckats "normalisera" sitt beteende utåt.

Dessa individer har endast som jag skrev i föregående inlägg lyckats "normalisera" sitt beteende allmänt utåt mot samhället. De har lärt sig att "byta mask" på ett effektivt sätt och har förmågan att se till att dessa olika masker endast kan identifieras av den del av omgivningen som skall se respektive mask. Omgivningen kan ses som indelad i tydligt avgränsade delar.

Manoredo