Psykopatens avsikt del 3.

Nu lägger jag in ytterligare en aspekt till de föregående resonemangen som jag också hoppas "känns" rimligt.

Det finns individer som aldrig tar eller vill ta ansvar för sina handlingar.

Detta låter säkert självklart. Vissa tycker kanske snarare att motsatsen vore det onormala. Varför ta ansvar för något negativt man gjort om någon annan istället kan få skulden för det?

Psykopaten tar aldrig ansvar för sina handlingar. När psykopaten säger att denne tar ansvar för sina handlingar är det för att vinna något på det. De av er som tycker att detta också endast är "helt normalt" befinner er förmodligen relativt långt in i den egoistiska cirkeln, men inte där de individer jag beskriver på denna blogg befinner sig.

Det jag nu kommer att göra kommer säkert att få vissa att fundera en stund. Detta är, enligt min uppfattning, primärt för att förstå psykopatens sätt att manipulera och kanske utöka förståelsen för karaktärsstörningen generellt. Med anledning av detta kommer jag att försöka beskriva detta så utförligt som möjligt, med början i detta inlägg.

Ett av orden i påståendet "Psykopaten tar aldrig ansvar för sina handlingar" måste bytas ut mot ett annat.

"Psykopaten tar aldrig ansvar för sin avsikt"!!!

I en grupp, en organisation, en verksamhet innebär det att andra får ta skulden för psykopatens avsikt. I en grupp, en organisation, en verksamhet får psykopaten genom manipulation andra att utföra/genomföra handlingar. De som utför handlingarna har oftast inte psykopatens avsikt med handlingarna utan en helt annan avsikt. Detta tog jag upp i ett tidigare inlägg " Tankesätt del. 4", vilket jag nu citerar delar av.

"... Detta innebär att eftersom psykopaten manipulerar andra att utföra psykopatens handlingar är det viktigt att hålla fokus på vem det är som står bakom [...]. Den som utför handlingar har oftast inte psykopatens syfte med handlingarna utan har manipulerats att tro på ett annat syfte ...".

Här bygger jag på detta ytterligare:

"Psykopaten tar aldrig ansvar för sin avsikt. Detta gäller både utåt mot omgivningen och inåt mot sig själv".

De som fortfarande anser att detta är "helt normalt" har inte förstått vad jag egentligen här börjat beskriva alternativt har jag varit otydlig och så får det naturligtvis inte vara.

Manoredo