torsdag 24 september 2009

Förändring av spelplanen/Juridik och psykopatens avsikt

Det som en psykopat tror sig kontrollerar, vill kontrollera är oundvikligen i ständig förändring. Individer, yttre omständigheter - allt förändras. Denna förändring måste kontrolleras av psykopaten.

Detta medför att psykopaten måste kunna forma det denne vill kontrollera.

Enligt min uppfattning är det inte möjligt för en psykopat att verka i en grupp av individer där regler är tydliga och följs.

Om det finns normverk, lagar, föreskrifter, förhållningsregler och dessa är tydliga måste gruppen eller delar av gruppen vara beredda att inte följa dessa spelregler. Det är i dessa grupper av individer som den "normaliserade" psykopaten gör stor skada för många människor och för verksamheter i stort. Det går naturligtvis inte att jämföra med den individuella skada psykopaten gör inom familjen.

Isoleringsprocessen är dock den samma vare sig det rör sig om en organisation, verksamhet eller enskilda individer inom en grupp, eller i ett förhållande. Anledningen är det som jag skrev om i tidigare inlägg - att psykopaten bearbetar individuellt genom manipulation de denne kan/vill/måste använda för att få kontroll.

Ni som läser detta, och inte "känt" vad psykopaten gör och hur denne gör det "tänker" rimligen något i stil med:

"Jag förstår egentligen ingenting av det Manoredo skriver, det mesta av det som skrivits i tidigare inlägg är ju helt "normalt" mänskligt betende, det är ju så de flesta människor fungerar. I vart fall vissa människor fungerar på detta sätt. Inte mer med det. När du vet hur en person agerar är det väl bara att markera stenhårt själv alternativt gå ihop några stycken och ställa den individ som gör på detta sätt "mot väggen". Jag har full förståelse för detta "tankesätt".

Vad ni som "tänker" på detta sätt inte förstår är att psykopaten använder alla vanliga mänskliga beteenden, regler, normer, förtroenden utan samvete och syftet med en handling/ett agerande är ofta ett helt annat syfte än det syfte psykopaten eventuellt förklarar eller det syftet som verkar mest "troligt".

Eftersom man aldrig kan få reda på vad en människa egentligen har för syfte med sina handlingar, ageranden, är det naturligtvis svårt att ställa någon till svars för ett visst syfte. Som ni märker här lägger jag exempelvis in min uppfattning angående psykopaters "syfte" med dennes handlingar, vilket naturligtvis är felaktigt eftersom det kan ju inte jag veta, inte sant.

I juridiken används ord som "uppsåt" (med avsikt), "oaktsamhet", (utan avsikt) "grov oaktsamhet" (utan avsikt) etc när det gäller att avgöra "varför" en person handlat på ett visst sätt. Om en person utfört en handling, måste "viljan, avsikten" hos den som utfört denna handling avgöras på något sätt. Detta för att avgöra om denne är ansvarig för vad denne har gjort eller inte, eller för vad denne kan göras ansvarig för.

Detta görs i juridiska termer genom "en samlad bedömning av samtliga omständigheter".

Det som avgörs är naturligtvis i praktiken inte vad personen "egentligen" hade för avsikt med denna handling. Det går ju inte att få reda på. Det vet i så fall endast den person som utförde handlingen ingen annan. Vad som avgörs är hur personen utfört handlingen, om denne utfört "brottsliga handlingar" tidigare, hur rimligt det är att personen kunnat utföra handlingen utan att ha avsikt (när det gäller uppsåt) etc.

Kort sagt: Viljan och avsikten går inte att veta, endast genom personens handlingar och ageranden kan någon presumera att det förhåller sig på ett visst sätt med viljan och avsikten hos någon annan.

Detta låter närmast självklart kanske några tycker.

Tillbaka till psykopaten.

Regler, normer, förtroenden har ingen betydelse för psykopaten. Det den "normaliserade" psykopaten gör är att använda alla dessa "förhållningsregler" på ett omvänt sätt. "Förhållningsreglerna" ska användas av alla andra men inte för psykopaten själv.

Eftersom "förhållningsreglerna" ska gälla alla, utnyttjas detta faktum. Om denne märker att någon inte håller sig till "förhållningsreglerna" agerar denne utåt med att påpeka detta "för att bli av med denne" alternativt låter den som inte hållit sig till "förhållningsreglerna" få veta att psykopaten vet detta och följden är att denne utnyttjar detta i ett senare skede, när psykopaten behöver hjälp med något.

När psykopaten själv inte håller sig till "förhållningsreglerna", vilket rimligen kontinuerligt sker, är det den som påpekar detta som oftast råkar i svårigheter. För det första gäller det naturligtvis att kunna bevisa att "förhållningsreglerna" är utformade på ett visst sätt, för det andra att bevisen för att "förhållningsreglerna" har brutits finns, för det tredje att det inte finns undantag för när "förhållningsreglerna" inte gäller etc etc.

De flesta "förhållningsregler" är töjbara. När psykopaten inte har följt "förhållningsreglerna" finns det mängder av möjligheter och aspekter och argument för varför denne inte har följt "förhållningsreglerna". För psykopaten saknar det betydelse vilka möjligheter som uttnyttjas, andra aspekter eller argument som används för att "förklara" varför "förhållningsreglerna inte följts".

Här kommer rimligen vidare psykologiska tekniker in för att få andra delar av psykopatens omgivning att agera, både de som individuellt bearbetats av psykopaten och de delar som tidigare inte varit intressant för psykopaten.

Manoredo