torsdag 17 september 2009

Psykopaten och "normaliserande" beteende del. 1

I tidigare inlägg om den egoistiska cirkeln tog jag upp två grundläggande aspekter hos karaktären på de personer som befinner sig nära centrum. Dessa är;

1. Tänker endast på sig själva
2. De har inga känslor alls för andra människor.

För att det jag skriver inte ska framstå som att jag ser allt svart eller vitt vill jag ytterligare en gång påpeka att syftet med denna blogg är att informera om psykopater. Enligt min uppfattning är det i praktiken omöjligt att tala om någonting överhuvudtaget om man inte har förståelse för ytterligheterna. Ytterligheten vad gäller egoism är, enligt min uppfattning de individer som jag talar om och beskriver här på bloggen.

En individ som inte kan känna några som helst känslor för andra människor. Hur borde en sådan person "tänka" och fungera i olika sammanhang?

De måste liksom alla andra lära sig att läsa av och förstå hur dennes omgivning fungerar. Om de inte gör det blir det för andra individer väldigt tydligt att identifiera denne som mycket avvikande.

De måste därför "normalisera" sitt beteende utåt för att inte bli identifierad som mycket avvikande.

Här skulle gruppen "psykopater" kunna delas upp i två ytterligheter - de som lyckas med att "normalisera" sitt beteende och de som inte kan "normalisera" sitt beteende.

Det som är viktigt för staten/samhället är att skydda staten/samhället. Så länge individer med denna karaktärsstörning "inte gör något synligt brottsligt" gör inte heller staten/samhället något mot dessa.

Eftersom det är uteslutet att psykopater frivilligt skulle söka hjälp för sin karaktärsstörning är det endast de som inte lyckats "normalisera" sitt beteende och de psykopater som visserligen har kunnat "normalisera" sitt beteende utåt mot samhället men som ertappas med en kriminell handling som skulle kunna identifieras av staten/samhället.

Detta innebär att de personer med karaktärsstörningen som blir föremål för undersökning av psykiatrin och samhället rimligen är en viss kategori av psykopater. Denna grupp har vissa karaktäristiska "icke normala" identifierbara drag och egenskaper vid sidan av att de har begått kriminella handlingar, (såsom punkterna 18-20 i Hares psykopatichecklista). Denna indelning av psykopater i två kategorier verkar rimlig på något sätt. Kriminella - icke kriminella.

Trots att det borde vara på detta sätt vill inte "samhället" eller medborgarna se och förstå att dessa "icke-kriminella" psykopater existerar. De utgör inget problem. Så länge du inte påverkas av dem det vill säga.

En individ som inte drabbats likställer ofta psykopater med individer som beter sig generellt illa, eller som är jävliga generellt mot andra, är "hänsynslösa", hårda, kyliga personligheter generellt. Det finns säkerligen individer med karaktärsstörningen hos denna grupp också. För att uttrycka det milt, denna typ av individer skall man naturligtvis se upp med, men "du vet vad du får" och "du vet vad du har för en individ framför dig", andra vet hur personen är och hur denne beter sig. Om den drabbade skulle dra sig undan från en sådan person i ett förhållande av något slag, på en arbetsplats, i en organisation, i ett affärsförhållande etc. skulle andra tro på vad du berättade. En sådan individ beter sig, agerar enligt ett visst mönster och detta är tydligt för omgivningen. Med detta menar jag inte att de är lätthanterliga, de kan naturligtvis såra någon mycket genom sitt sätt att vara.

Det som enligt min uppfattning kännetecknar en psykopat som har lyckats "normalisera" sitt beteende är individen som har lärt sig att "byta mask" på ett effektivt sätt och har förmågan att se till att dessa olika masker aldrig kan identifieras av omgivningen och där omgivningen är tydligt avgränsade i delar. Primärt är naturligtvis att psykopaten uppfattas som "normal".

Detta innebär att personer som kommer i kontakt med psykopaten ser "helt olika individer i samma individ". Personer som befinner sig i samma del av psykopatens omgivning uppfattar psykopaten på samma sätt. Personer som befinner sig i olika delar av omgivningen har helt olika uppfattningar om psykopaten. Alltså beroende på vem du är eller i vilket sammanhang du kommer i kontakt med psykopaten så låter psykopaten dig se en viss spelad personlighet. Psykopaten "visar" den mask som passar bäst på individnivå eller gruppnivå för att få kontroll över någon eller någonting.

Individualiteten hos psykopaten existerar inte på det sätt vi tänker oss individualitet. Här gäller det motsatta mot den ovan beskrivna kyliga personligheten, "du vet inte vad du får" och "du vet inte vad du har för individ framför dig".

Manoredo